perplexed

Jag hann vara på mitt jobb i exakt fem minuter. Jag hann preciiis byta om. Sen klampar min allra högsta chef in (öh?) och säger "du ska inte vara här idag". NÄHÄ. Och det kunde dom inte sagt INNAN jag gått dit då? Jag blev så jäääävla arg. Men det var bara att bita ihop och snällt ta mig till ett annat jobb på andra sidan jävla stan (visserligen bor jag i en väldigt liten stad men ni fattar grejen!) byta om igen, stressa som ett as och sen försöka fatta vad dom höll på med på det andra stället. Jag kom dit mitt i allt ihopa hej hopp och skulle försöka göra något vettigt. Jag kan inte riktigt förklara men det har vart en jävligt jobbig dag iallafall. Jag blir så konstig när saker krånglar. Hatar verkligen det. Konstig? ja kanske det.

Dessutom hade jag inte super sallad med mig så fick äta av maten som fanns där, vad gör man inte för att slippa gnäll? Men jag petade och lyckades med att bara äta typ...en halv fiskbit och massa morötter och sallad. Och sen knaprade jag på en knäckemacka tills alla andra hade ätit klart. Puh. Så jag kom ändå lindrigt undan.

Men nu är jag äntligen hemma. Är fortfarande helt snurrig efter världens knepigaste och krångligaste dag. Men förhoppningsvis lugnar jag ner mig snart.

Hoppas ni har haft det bättre och framför allt lugnare idag. Har tänkt på er, det är ni som får mig att orka kämpa mig igenom dan fast allt suger. Bara så ni vet.